När Susanne Hjort, verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Umeå, fick höra talas om nyöversättningen av Anne på Grönkulla blev hon eld och lågor. Raskt startade hon två bokcirklar, en hemma i Sävar och en i Umeå. Vi var förstås tvungna att ställa några frågor till denna besläktade själ.
Vad är ditt eget förhållande till Anne på Grönkulla?
– Jag fick Anne på Grönkulla av min mormor när jag var 10 år. Sedan dess har jag läst boken varje år och emellanåt hela bokserien. Den har följt mig genom livet. Som barn lekte vi bokserien på olika sätt, vävde in delar av den i våra lekar. Som vuxen är den en kär vän. Jag har nog identifierat mig mycket med Annes karaktär, hennes plats i samhället både som innanför och utanför, en udda fågel i ett konformt samhälle. 1993 åkte jag till Toronto för att besöka mina svärföräldrar. Genom vänner till dem fick jag kontakt med Mary Henley Rubio, som forskat länge på L M Montgomery. Hon tog emot mig i Guelph, visade mig arkiven med L M Montgomerys saker (jag fick hålla i förlagorna till porslinshundarna Gog och Magog) och öppnade mina ögon för resten av L M Montgomerys författarskap. Under den våren höll jag på med en C-uppsats i engelska och för den använde jag L M Montgomerys ”The Blue Castle” (den skulle verkligen behöva översättas till svenska!). Min svärmor och jag reste också till Prince Edward Island där vi tack vare Mary Rubios kontakter fick möjlighet att besöka olika platser som var stängda för allmänheten. Vi åkte tåg eftersom det kändes viktigt för mig att få resa till Prince Edward Island samma sätt som L M Montgomery och hennes karaktärer, att få följa i deras fotspår.
Vad är din yrkesbakgrund, och hur länge har du lett bokcirklar?
– Jag har en doktorsexamen i kulturgeografi och har jobbat som pedagog i olika verksamheter, idag som verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Umeå. Mitt huvudsakliga arbete där är att organisera lärande och kultur, som andra genomför. Men jag har också lett bokcirklar (och även andra studiecirklar) i flera år på min fritid, fast inom facklitteratur, till exempel hållbar odling och skogsträdgårdar. Däremot har jag skrivit många studieplaner för bokcirklar främst inom fantasyområdet.
Hur fick du idén att starta bokcirklar kring Anne på Grönkulla?
– När min mamma visade mig en artikel i någon tidskrift hon läst om nyöversättningen av Anne på Grönkulla blev jag eld och lågor. Jag kontaktade Annika Edlund, ordförande i Kulturföreningen Pilgatan som organiserar bokcaféer och författarsamtal i Umeå för att fråga om vi kunde uppmärksamma den nya översättningen på något sätt. Samtidigt kände jag att jag ville möta andra besläktade själar och läsa böckerna igen. Jag la ut en fråga i den lokala Facebook-gruppen och två kvinnor här i byn nappade. Vi hade vår första träff en högsommarvarm junikväll i en av våra trädgårdar. När arrangemanget i december om Anne var bokat, skapade jag en bokcirkel i stan också. Båda bokcirklarna var med på arrangemanget på Bokcafé Pilgatan.
Berätta lite om bokcirklarnas upplägg!
– De två bokcirklarna har fungerat lite olika eftersom varje grupp är unik. I båda cirklarna har vi läst en bok i Anne-serien per träff i berättelsekronologisk ordning. I den ena gruppen har vi reflekterat och diskuterat fritt och i den andra gruppen har vi satt några frågeställningar inför varje träff. Olika personer har haft olika ingångar till böckerna, någon har främst fastnat i berättelserna via de TV-serier som gjorts men önskar nu läsa böckerna för att fördjupa och bredda sin förståelse. Vi hamnar ofta i diskussioner där vi jämför vår tid och uppväxt med den som skildras i böckerna. Vi resonerar om skol- och utbildningsystem, kvinnors roller och männens frånvaro i Anne-världen och mycket annat. Ibland blir det väldigt personligt. Anne-böckerna har påverkat oss alla på ett djupare plan.
Vad handlade era diskussioner om?
– Vi diskuterade ganska länge frågan om vilka friheter en översättare kan ta sig och vilka konsekvenser det får för vår upplevelse av ett litterärt verk. Att detaljer skiljer har kanske inte så stor betydelse (beroende på vilka de är), men när hela avsnitt skärs bort av oklar anledning påverkar det verkligen berättelsen och författarens konstnärliga integritet. Vi drog också en parallell till nyöversättningen av Tolkiens böcker. Vi hade i den ena gruppen ett ganska långt resonemang om varför Karin Lidforss Jensen bytte färgen på klänningen Matthew gav Anne från grön till brun. Var det för att Karin Lidforss Jensen tyckte att brunt var en ful färg eller handlade det om föreställningen om att rödhåriga personer passar bäst i grönt? Ännu lite intressantare blev det när vi la till informationen från Mary Henly Rubios biografi, om att L M Montgomerys favoritfärg var brunt. En sån liten detalj kan faktiskt betyda väldigt mycket för förståelsen av berättelsen och författarskapet. L M Montgomery gav Anne den vackraste klänning hon själv kunde föreställa sig.
Nu på lördag kan du köpa ett exemplar av vår nya översättning av Anne på Grönkulla, signerat av översättaren själv, om du beger dig till Akademibokhandeln på Västra Storgatan 37 i Kristianstad kl 11.00. Nästa lördag, den 17 dec kl 11.00, kommer turen till Akademibokhandeln i köpcentret C4 shopping i Kristianstad. En passande julklapp till såväl ung som gammal, tycker vi! Ni som inte kan ta er till Kristianstad kan ju alltid beställa hem boken från Akademibokhandelns nätbutik – klicka HÄR för direktlänk.
The Journal of L.M. Montgomery Studies är en tvärvetenskaplig, digital tidskrift som riktar sig mot Montgomery-forskare och -entusiaster. Tidskriften ges ut av L.M. Montgomery Institute vid University of Prince Edward Island. Nyligen publicerades en intervju med Eva Ström om vår nyöversättning av Anne på Grönkulla. Läs artikeln genom att klicka HÄR.
Intervjun är gjord av Laura Leden, filosofie doktor, som har skrivit avhandlingen ”Adaption av flickskap: Normbekräftande och normbrytande i flickböcker översatta från engelska till svenska och finska 1945–1965” vid Helsingfors universitet.
Montgomeryexperten Laura Leden, fil. dr i översättningsvetenskap, skriver i sin essä i Sydsvenskan 7 juli 2022 att läsaren kommer närmare den fantasi- och tankfulla flickan Anne i den nya översättningen av Eva Ström. Likaså får litteraturen, landskapet och Annes djupa relation till naturen den centrala roll som författaren L.M. Montgomery avsåg. Sammanfattningsvis skriver Leden att den nya översättningen ger svenska läsare en möjlighet att lära känna Anne på Grönkulla på djupet och hon avslutar: ”Det är en resa värd att göra.”
Tack vare det stora intresset för Eva Ströms nyöversättning av Anne på Grönkulla (2022) har vi nu möjlighet att erbjuda ett nytt bättre pris på boken. Köp boken i din fysiska bokhandel eller beställ den via nätet. Trevlig läsning!
”Eva Ströms översättning är som Anne själv: sprudlande nyfiken, kärleksfull inför vartenda majblomster och mossig däld, lätt dansande genom Avonleas skvallriga damer och Josie Pyes vassa kommentarer.” Så skriver Lotta Olsson i Dagens Nyheter Boklördag 21 maj 2022. I recensionen resonerar Olsson kring hur man som läsare gärna ser på nyöversättningar av älskade klassiker med en viss misstänksamhet. Olsson medger dock att hon kapitulerar: ”Det är så vackert att jag blir bländad, uppslukad på nytt av en bok jag har läst fler gånger än jag kan räkna.” Recensionen avslutas ändå med att Olsson placerar in Eva Ströms nyöversättning från 2022 intill Karin Lidforss Jensens från 1909 i sin bokhylla. ”Man ska behålla lite lojalitet med sina barndomsupplevelser.”
Tine Billing skriver i BTJ-häftet nr 10, 2022 att ”för den som ännu inte inte läst Anne på Grönkulla, eller tidigare har läst den, vare sig man är barn eller vuxen, ger denna version en njutbar läsupplevelse”. Billing tar också upp Eva Ströms efterord, som Billing menar ger god information om bakgrunden och kunskap om L.M. Montgomerys liv. Även omslagets lyfts fram , och Billing ser hur den allvarligt blickande Anne anger att hennes mer känsliga och inåtvända sidor framhävs.
”…the style is what makes this Swedish version a truly wonderful reading experience. Maud [L.M. Montgomery] would have been thrilled to know that her text was translated by a translator who has also tried her hand on Shakespeare’s poetry.” Så lyder ett utdrag ur den första recensionen av Anne på Grönkulla i nyöversättning av Eva Ström. Recensionen har tidstypiskt postats på Instagramkontot lmmontgomerynordic, där Laura Leden, som är fil. dr i översättningsvetenskap och flicklitteratur, recenserar nordiska Montgomeryutgåvor. Aglaktuq tackar och bugar. Recensionen avslutas med ”I hope this translation will find the cross-generational audience it deserves! … Anne’s many funny escapades will hopefully continue to entertain new generations of readers.” Läs hela recensionen här.
– Ateljéverkstad: Skapa ett minne, startar kl. 13.00. – Bokbord med Annes litterära värld. – Annes besläktade själar, där vi tar del av varandras läsupplevelser.
Välkomna på minisymposium i samarbete mellan förlaget Aglaktuq och avdelningarna Nordiska språk samt Tolk- och översättarinstitutet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet!
– Presentation av aktuell forskning av docent Sara van Meerbergen: Transnationella flöden, nätverk, litterära priser och konsekration, samt fil. dr. Valérie Alfvén: Transcreating i Anne of Green Gables till franska.
– Rundabordssamtal om nyöversättningen av Anne på Grönkulla 2022 med regionbibliotekarie Maria Ehrenberg, professor Yvonne Lindqvist, översättare Eva Ström och bokförläggare Anna Vogel.
Fredag 22 april kl. 13:00–16:00. Stockholms universitet, Södra huset, Hus D, sal D 389. Fri entré. Kom i tid då det finns risk för att det blir fullt!
